EU:s budget
På vilket sätt och till vilket syfte som EU:s budget ska användas beslutas gemensamt av EU-parlamentet och EU:s finansministrar.
Av EU:s totala bruttonationalinkomst (BNI) representerar EU-budgeten endast cirka en procent. EU-budgeten har därför inte som syfte att på egen hand stå för den totala finansieringen av olika gemensamma projekt och prioriteringar, utan kompletteras ofta av finansiering från medlemsländerna, från Europeiska Investeringsbanken eller från olika privata aktörer.
Genom EU:s budget ges en möjlighet för medlemsländerna att samordna sina insatser och nationella investeringar. Trots budgetens ringa storlek skapas genom olika medfinansiärer en hävstångseffekt – en liten del blir större och möjliggör mycket större projekt än vad som annars skulle ha varit genomförbara. Detta gäller särskilt områden som investeringar i infrastruktur, klimatförändringar och forskning.
Tillsammans kan vi nå mycket längre. Därför anser vi socialdemokrater att EU:s budget är det bästa finansiella instrumentet för solidaritet mellan medlemsländerna – ett instrument för samordning och genomförande av unionens gemensamma mål och principer.
EU:s budget planeras sju år i taget, i en så kallad flerårig budgetram. I december 2020 godkände Europaparlamentet rådets förslag om den fleråriga budgetramen för 2021-2027, inklusive ett återhämtningspaket med fokus på hållbara investeringar och digitalisering. Nödvändiga neddragningar har gjorts i jordbrukspolitiken och sammanhållningspolitiken i syfte att kompensera för Storbritanniens utträde ur unionen. Samtidigt välkomnar vi antagandet av den så kallade villkorlighetsförordningen, vilket betyder att unionen ska kunna hålla inne medel till medlemsstater som brister i respekten av EU:s rättsstatsprinciper.
Minst 30 procent av EU:s utgifter inom långtidsbudgeten och återhämtningspaketet för 2021-2027 ska gå till klimatet, vilket stämmer väl överens med våra prioriteringar i arbetet för en mer rättvis, effektiv och grönare EU-budget. Det är ett steg i rätt riktning. Huvuddelen av EU:s budget går dock fortfarande till jordbruket och regionalstöden. Vi anser istället att EU:s budget behöver fokusera mer på sysselsättningsfrämjande åtgärder, forskning och utveckling och gröna jobb, åtgärder för att bromsa klimatförändringarna samt biståndsinsatser i utvecklingsländerna.
EU:s budget
En miljö- och klimatpolitik för vanligt folk
Miljö- och klimatarbetet inom EU är ett bra exempel på hur EU-länderna tillsammans kan ta hand om problem som de inte kan lösa på egen hand. Eftersom EU förhandlar gemensamt i de globala klimatförhandlingarna som följer upp Parisavtalet är det extra viktigt att hela EU visar vägen för en ambitiös och socialt inkluderande grön omställning.
Socialdemokraterna vill
- Driva på för att EU:s klimatmål om noll nettoutsläpp av växthusgaser ska nås senaste år 2050 och för att minska utsläppen med 55 procent till år 2030.
- Införa skärpta sanktioner mot företag som inte lever upp till EU:s miljökrav.
- Stoppa hormonstörande ämnen som finns i till exempel plast och vårt dricksvatten. Ta fram en handlingsplan för en giftfri miljö i Europa och göra insatser för att bekämpa miljöpåverkan av läkemedelsrester och den ökade resistensen mot antibiotika.
- Minska användandet av onödig plast och stoppa spridningen av mikroplaster. Plast- produkter ska fasas ut när det finns hållbara alternativ. All plast ska vara fri från gifter och återvinningsbar år 2030.
- Ställa högre krav på produkter för att öka återvinningen. Mixen av material och ämnen måste ta hänsyn till hur materialet ska kunna återvinnas på ett effektivt sätt.
- Minska övergödningen i sjöar och hav med gemensamma EU-mål för att minska spridningen av kväve och fosfor.
- Lagstifta om ursprungsmärkning av kött och fisk på restauranger i hela EU.
En rättvis omställning är enda vägen framåt
Förutom att driva på för så höga ambitioner som det bara är möjligt, jobbar vi för att säkra att omställningen sker på ett socialt inkluderande sätt. Socialdemokraterna har varit drivande i arbetet med den ”schyssta omställningsfonden” som särskilt kompenserar de arbetare som riskerar hamna i kläm. Vi har också drivit på för att den sociala klimatfonden bättre ska hjälpa hushåll att ställa om när utsläppshandeln för fossila drivmedel i fordonssektorn införs. Allt fler stora studier visar att det skapas betydligt mycket fler jobb än som försvinner, men det är ändå viktigt att ingen halkar efter på vägen.
Det här har vi gjort:
- Förhandlat den historiska klimatlagen som ska ta EU från en kol- och stålunion till en hållbar och grön union.
- Förhandlat för att EU ska minska sina utsläpp med 55 procent till 2030.
- Instiftat ett vetenskapligt expertråd på europeisk nivå för att utvärdera klimatarbetet.
- En växthusgasbudget som sätter ett exakt tak för hur mycket EU kan fortsätta släppa ut utan att riskera Parisavtalet.
- Fler bindande åtgärder för sjöfarten, att alla växhusgaser räknas, inte bara koldioxid och att en effektiviseringsfond ska upprättas för att öka gröna innovationer inom sjöfarten.