Gå till innehåll

Ekonomi

Den finansiella krisen 2008 omvandlades snabbt till en ekonomisk kris med svåra sociala konsekvenser i form av hög arbetslöshet och nedskärningar. Huvudorsaken till krisen var den ansvarslöshet och oförmåga att hantera risker som under ett antal år präglade finanssektorn. Finansföretagen låg på för höga risknivåer och arbetade med finansiella instrument som de inte riktigt behärskade. Många finansaktörer tjänade stora pengar, men när festen var över var det skattebetalarna som tvingades ta notan.

Den givna lärdomen av detta är att tillsynen och regleringarna i finanssektorn måste stärkas. Om inte kontrollen skärps står vi snart inför en ny kris. De mekanismer som skapas får dock inte hindra kapital till investeringar och tillväxt, utan måste kontrollera just de riskbeteenden som banade väg för krisen. Principen måste vara att finanssektorn ansvarar för sitt eget risktagande. Finansaktörerna själva, och inte skattebetalarna måste ta smällen när risktagande leder till förluster.

Vi stödjer fullt ut unionens kontinuerliga arbete för att förstärka tillsynen och regleringarna. Det handlar om en rad reformer som uppbyggnaden av en europeisk finanstillsyn, tydligare regler för hedge- och riskkapitalfonder, att strama upp kreditvärderingsinstitutens verksamhet, etablerandet av normer för bonusar och ersättningssystem, samt att skapa ordning och överblick i derivathandeln.

Vi ger även vårt fulla stöd till EU-arbetet med att genom förstärkt samarbete bekämpa skattefusk, ekonomisk brottslighet och förekomsten av skatteparadis.

Vad gäller de statsfinansiella problemen i medlemsländerna bör fokus ligga på att hålla den offentliga sektorn så intakt som möjlig samt att pressa ner arbetslösheten genom investeringar i exempelvis klimatomställning och hållbar infrastruktur. Alla eventuella nedskärningar bör minimeras för att inte hämma återhämtning och tillväxt.

Beträffande euron har den senaste tidens forskningsresultat visat att eurosamarbetets effekter på handeln är överraskande positiva. Samtidigt visade finanskrisen på problemen med enskilda medlemsstater som går i olika takt men som har samma valuta. För svensk del är det viktigt med en öppen och aktiv eurodebatt, men någon ny folkomröstning är inte aktuell på kort- eller medellång sikt.

Stabilitets- och tillväxtpaktens regler har under COVID-19 pandemin tillfälligt gjorts mer flexibla i syfte att hantera krisen – kommissionens aktivering av den så kallade undantagsklausulen – även om det innebär att medlemsstaterna avviker från de budgetkrav som normalt gäller enligt EU:s finanspolitiska ramverk. En avaktivering av klausulen bör kunna ske när den ekonomiska aktiviteten i EU återgår till förkrisnivåerna i slutet av 2019.

Framöver behöver dock principerna i regelverket ses över i syfte att bättre klara kommande kriser. Dels måste reglerna göras stramare så att alla länder tvingas föra en ansvarsfull finanspolitik över hela konjunkturcykeln. Dels bör regelverket ges ett tydligare tillväxtfokus. En positiv ekonomisk utveckling förutsätter att stabilitet och tillväxt går hand i hand.

Ekonomi

En miljö- och klimatpolitik för vanligt folk

Miljö- och klimatarbetet inom EU är ett bra exempel på hur EU-länderna tillsammans kan ta hand om problem som de inte kan lösa på egen hand. Eftersom EU förhandlar gemensamt i de globala klimatförhandlingarna som följer upp Parisavtalet är det extra viktigt att hela EU visar vägen för en ambitiös och socialt inkluderande grön omställning.

Socialdemokraterna vill

  • Driva på för att EU:s klimatmål om noll nettoutsläpp av växthusgaser ska nås senaste år 2050 och för att minska utsläppen med 55 procent till år 2030.
  • Införa skärpta sanktioner mot företag som inte lever upp till EU:s miljökrav.
  • Stoppa hormonstörande ämnen som finns i till exempel plast och vårt dricksvatten. Ta fram en handlingsplan för en giftfri miljö i Europa och göra insatser för att bekämpa miljöpåverkan av läkemedelsrester och den ökade resistensen mot antibiotika.
  • Minska användandet av onödig plast och stoppa spridningen av mikroplaster. Plast- produkter ska fasas ut när det finns hållbara alternativ. All plast ska vara fri från gifter och återvinningsbar år 2030.
  • Ställa högre krav på produkter för att öka återvinningen. Mixen av material och ämnen måste ta hänsyn till hur materialet ska kunna återvinnas på ett effektivt sätt.
  • Minska övergödningen i sjöar och hav med gemensamma EU-mål för att minska spridningen av kväve och fosfor.
  • Lagstifta om ursprungsmärkning av kött och fisk på restauranger i hela EU.

En rättvis omställning är enda vägen framåt

Förutom att driva på för så höga ambitioner som det bara är möjligt, jobbar vi för att säkra att omställningen sker på ett socialt inkluderande sätt. Socialdemokraterna har varit drivande i arbetet med den ”schyssta omställningsfonden” som särskilt kompenserar de arbetare som riskerar hamna i kläm. Vi har också drivit på för att den sociala klimatfonden bättre ska hjälpa hushåll att ställa om när utsläppshandeln för fossila drivmedel i fordonssektorn införs. Allt fler stora studier visar att det skapas betydligt mycket fler jobb än som försvinner, men det är ändå viktigt att ingen halkar efter på vägen.

Det här har vi gjort:

  • Förhandlat den historiska klimatlagen som ska ta EU från en kol- och stålunion till en hållbar och grön union.
  • Förhandlat för att EU ska minska sina utsläpp med 55 procent till 2030.
  • Instiftat ett vetenskapligt expertråd på europeisk nivå för att utvärdera klimatarbetet.
  • En växthusgasbudget som sätter ett exakt tak för hur mycket EU kan fortsätta släppa ut utan att riskera Parisavtalet.
  • Fler bindande åtgärder för sjöfarten, att alla växhusgaser räknas, inte bara koldioxid och att en effektiviseringsfond ska upprättas för att öka gröna innovationer inom sjöfarten.

Håller du med oss?

Vill du se till att det här blir verklighet?

Läs vidare på vår hemsida