Den inre marknaden
Den inre marknaden är en central grundbult i EU-samarbetet och har fortfarande en stor outnyttjad potential. Betydligt mer kan göras för att utveckla den gränsöverskridande handeln, stärka konkurrensen och förbättra konsumentskyddet.
En väl fungerande inre marknad, med rättvisa villkor, är en förutsättning för hållbar tillväxt och välfärd för alla. Samtidigt får satsningar på den inre marknaden inte innebära att EU skärmar av sig med tullar och handelshinder mot omvärlden. Ökad intern handel i EU måste gå hand i hand med öppenhet och global frihandel.
Det är viktigt att komma ihåg att den inre marknaden är ett medel och inte ett mål. Vi vill att människan ska sättas före marknaden. Det krävs att människor känner sig trygga för att de både ska våga och vilja använda den inre marknaden fullt ut. För att tillvarata potentialen i den inre marknaden är det viktigt att fri rörlighet och skyddet av arbetstagares rättigheter samspelar.
Vi ställer höga krav på säkerhet och konsumentskydd. I de här frågorna vill vi att EU ska tillföra ett mervärde och hjälpa till att förbättra konsumenternas situation och inte tvärtom. Följaktligen tycker vi det är viktigt att de länder som vill ha striktare regler ska kunna ha det. Sverige har traditionellt sett varit ett föregångsland i konsumentfrågor och det ska vi fortsätta vara.
Framför allt när det gäller den digitala inre marknaden är det viktigt med snabba förbättringar. De nationella digitala systemen måste koordineras och det europeiska regelverket preciseras så att konsumenter och företag smidigt och tryggt kan dra fördel av den digitala inremarknaden och e-handelns alla fördelar.
Det är mycket viktigt att bevara internets karaktär av samhällelig och demokratisk infrastruktur. Kraven på både nätneutralitet och nätanvändarnas integritet behöver skärpas. Eventuella restriktioner vad gäller användarnas ställning på internet får bara ske efter en rättslig och rättssäker procedur som fullt ut respekterar grundläggande medborgerliga rättigheter.
Den inre marknaden
En miljö- och klimatpolitik för vanligt folk
Miljö- och klimatarbetet inom EU är ett bra exempel på hur EU-länderna tillsammans kan ta hand om problem som de inte kan lösa på egen hand. Eftersom EU förhandlar gemensamt i de globala klimatförhandlingarna som följer upp Parisavtalet är det extra viktigt att hela EU visar vägen för en ambitiös och socialt inkluderande grön omställning.
Socialdemokraterna vill
- Driva på för att EU:s klimatmål om noll nettoutsläpp av växthusgaser ska nås senaste år 2050 och för att minska utsläppen med 55 procent till år 2030.
- Införa skärpta sanktioner mot företag som inte lever upp till EU:s miljökrav.
- Stoppa hormonstörande ämnen som finns i till exempel plast och vårt dricksvatten. Ta fram en handlingsplan för en giftfri miljö i Europa och göra insatser för att bekämpa miljöpåverkan av läkemedelsrester och den ökade resistensen mot antibiotika.
- Minska användandet av onödig plast och stoppa spridningen av mikroplaster. Plast- produkter ska fasas ut när det finns hållbara alternativ. All plast ska vara fri från gifter och återvinningsbar år 2030.
- Ställa högre krav på produkter för att öka återvinningen. Mixen av material och ämnen måste ta hänsyn till hur materialet ska kunna återvinnas på ett effektivt sätt.
- Minska övergödningen i sjöar och hav med gemensamma EU-mål för att minska spridningen av kväve och fosfor.
- Lagstifta om ursprungsmärkning av kött och fisk på restauranger i hela EU.
En rättvis omställning är enda vägen framåt
Förutom att driva på för så höga ambitioner som det bara är möjligt, jobbar vi för att säkra att omställningen sker på ett socialt inkluderande sätt. Socialdemokraterna har varit drivande i arbetet med den ”schyssta omställningsfonden” som särskilt kompenserar de arbetare som riskerar hamna i kläm. Vi har också drivit på för att den sociala klimatfonden bättre ska hjälpa hushåll att ställa om när utsläppshandeln för fossila drivmedel i fordonssektorn införs. Allt fler stora studier visar att det skapas betydligt mycket fler jobb än som försvinner, men det är ändå viktigt att ingen halkar efter på vägen.
Det här har vi gjort:
- Förhandlat den historiska klimatlagen som ska ta EU från en kol- och stålunion till en hållbar och grön union.
- Förhandlat för att EU ska minska sina utsläpp med 55 procent till 2030.
- Instiftat ett vetenskapligt expertråd på europeisk nivå för att utvärdera klimatarbetet.
- En växthusgasbudget som sätter ett exakt tak för hur mycket EU kan fortsätta släppa ut utan att riskera Parisavtalet.
- Fler bindande åtgärder för sjöfarten, att alla växhusgaser räknas, inte bara koldioxid och att en effektiviseringsfond ska upprättas för att öka gröna innovationer inom sjöfarten.