Ekonomisk sammanklappning i Tidöstyrda Region Skåne

I veckan presenterade Region Skåne bokslutet för 2023. I det redovisas det största underskottet någonsin i regionens tjugofemåriga historia. Underskottet summeras till 4035 miljoner kronor, motsvarande nästan åtta procent av de samlade intäkterna.

Detta kommer inte som en överraskning. Faktum är att alla – inklusive Tidöpartierna – visste att det skulle gå så här. I budgeten för 2023 gav de styrande partierna inte täckning för ens de väntade löneökningarna för befintlig personal. Inte heller för inköp av ny medicinsk teknik eller för att kunna bygga ut verksamhet för att möta behoven av en växande och åldrande befolkning.

Men löner måste betalas och ny medicinsk teknik måste köpas in och verksamheterna kan förstås inte blunda för att vi blir fler som söker vård. Alltså har sjukvården köpt in ny teknik, naturligtvis betalat personalens löner och anställt fler för annars skulle inte folk få vård. Men det har gjorts på krita – för Tidöpartierna har vägrat tillskjuta budgetmedel. Effekten är det största underskottet någonsin.

Skyller ifrån sig som vanligt
Regionstyrelsens ordförande, Carl Johan Sonesson, skyller ifrån sig som vanligt. Det är inflation och höga kostnader för pensioner som gör att underskotten blir stora, hävdar han. Det är sant att inflationen är hög och att pensionskostnaderna är högre än normalt. Men det visste han och styret om när budgeten för 2023 spikades, och till saken hör att endast en liten del – närmare bestämt 357 miljoner – av det gigantiska underskottet förklaras av pensionerna. Resten beror på styrets orealistiska budget vars ram helt och hållet styrdes av Tidöpartiernas överordnade mål – att hålla den skånska skatten lägre än genomsnittet för landet. Och då har man inte råd med lönerna.

I ett försök att ta sig ur problemet, åberopas i efterhand så kallade synnerliga skäl för att få köra underskott. Men för det saknas för det första lagstöd – inflation är inte ett synnerligt skäl – och för det andra påverkar det inte det faktum att Tidöpartierna lånefinansierar driften och skickar räkningen till våra barn.

Ville inte höra talas om behoven
Ännu värre lär det bli i år. För årets budget har Tidöpartierna åberopat synnerliga skäl i förväg för att kunna fortsätta lånefinansieringen av verksamheten. Det betyder att regionen nu går in i det nya året med ett budgeterat underskott om -4,4 miljarder kronor. Men det stannar inte där. I de budgetar som nu antagits av sjukvårdsnämnderna framgår nämligen att sjukvården har ett sammanlagt finansieringsgap om nästan -1,8 miljarder. Årets underskott riskerar därför passera hissnande 6 miljarder kronor.

Man kan fråga sig hur det kan komma sig att vi en månad in på året och med Tidöstyrets maxade lånefinansiering av driften ändå tycks sakna pengar. Svaret är att regionfullmäktige helt enkelt inte kände till vilka behov som fanns. När årets budget bereddes i höstas begärde nämligen regionstyrelsens majoritet inte in något underlag om vad de olika förvaltningarna hade för finansieringsbehov. Det gjorde inte heller ekonomikontoret som är de som tar fram budgetförslaget till regionstyrelsen. Inte heller var de längre villiga att bistå enskilda ledamöter i budgetberedningen med sådant underlag från förvaltningarna. När ledamöter sedan i budgetberedningen, då chefer och direktörer kallas in, ställde frågor till förvaltningscheferna, om vilket finansieringsbehov som fanns för 2024 gavs inga svar. Det hade de nämligen inte instruerats att ge.

Under mina tio år i Region Skåne, bland annat som budgetansvarig för det rödgröna styret 2014-18, har jag aldrig varit med om något liknande. Att begära in siffror är en självklarhet när man bereder en budget. Det ville inte Tidöstyret – och följaktligen står vi åter här med miljardunderskott. Räkningen skickar Tidöpartierna till våra barn som kommer att bli skuldsatta upp över öronen.