Niklas Karlsson

Niklas Karlssons månadsbrev

utskick från partidistriktets ordförande, 1 mars 2024

Statsminister Ulf Kristersson sade i en partiledardebatt i TV4 i början på februari att regeringen ”kommer se till att det inte sägs upp människor i den svenska sjukvården”. Den borgerliga regeringen tycktes ha kommit till insikt om det kaos som råder i svensk sjukvård.

Men det visade sig snart att så inte var fallet. Kristersson backade från sitt vårdlöfte och påstod att det inte var så han hade sagt – trots att det framfördes i direktsändning. Och om det var så han sade, så var det definitivt inte så han menade. Ja ni vet, och så fortsatte hans omskrivning och löftet förvandlas till rök.

Men vi är många som inte glömmer. Över hela landet har patienter, fackförbund, regioner och vårdanställda krävt att Kristersson lever upp till sitt. Nu har Socialdemokraterna krävt svar från regeringen om det givna löftet och begär att regeringen gör en total genomlysning av den nationella sjukvårdskrisens konsekvenser. Det behövs en samlad bild av hur regeringens nedskärningar drabbar människor. Men statsministern vägrar lyssna och hoppas att frågan bara ska passera. Det ska han inte lyckas med.

Vi har en nationell sjukvårdskris, politiskt skapad av en borgerlig regering med stöd av Sverigedemokraterna. Läget i vården är det värsta sedan 1990-talet. Då är det vår uppgift att påminna regeringen och Sverigedemokraterna om deras löftessvek. Påminna väljarna om hur sjukvården får betala priset av regeringens politik genom nedskärningar och försämringar. Och framför allt: erbjuda ett politiskt alternativ med rejäla ekonomiska tillskott och satsningar för att öka tillgängligheten i sjukvården och göra välfärden bättre.

Förra veckan besökte jag Washington och North Carolina i USA för att diskutera internationell beskattning. Syftet var i första hand ett kunskapsutbyte och diskussion om hur vi på internationell nivå gemensamt kan komma åt skatteflykt och undvika negativ skattekonkurrens. Sådana resor ger också andra perspektiv, inte minst på hur olika våra samhällen är. Det blir tydligt att vi kan skatta oss lyckliga över den svenska välfärden.

Å andra sidan är en jämförelse med USA en klen tröst när vi själv upplever hur välfärden, inte minst sjukvården, i Sverige ibland är otillräcklig. Men samhällsutvecklingen är inte lagbunden. Det finns vägar framåt där välfärden inte behöver ta smällen i de ekonomiska allvarstider vi lever i. I höstens budgetdebatt i riksdagen förra året föreslog vi socialdemokrater rejäla tillskott till kommuner och regioner, genom en fördubblad satsning på sjukvården med 10 miljarder kronor. Istället tvingar regeringen med aktivt stöd av Sverigedemokraterna fram en sjukvårdskris med sina ekonomiska prioriteringar. Budskapet är tydligt: Det är kommuner och regioner som ska ta ansvaret.

De tvingas därför till riktigt svåra beslut – som att höja taxor, justera skatter, göra nedskärningar och dessutom kan tvingas lägga ner sjukhus och vårdavdelningar för att täcka upp underskotten. Vi har sett det över hela landet, nu också här i Skåne. Flera hundra tjänster riskerar att försvinna på Skånes universitetssjukhus. Helsingborgs lasarett kämpar med stora besparingar. Primärvård på landsbygden läggs ned.

Först väljer alltså regeringen att underfinansiera sjukvårdsregionerna kraftigt, för att istället sänka skatten för de som har det bäst ställt, och när det sedan är dags att städa upp efter det – då har regeringen mage att skylla på regionerna. Det är upprörande. Vår kamp fortsätter för att synliggöra regeringens nedskärningspolitik och för att visa väljarna att en annan väg är möjlig.

Publicerad