NYHET
Riktiga investeringar istället för symboliska spadtag!
Det har blivit ett accepterat faktum att behoven av investeringar i vägar och järnvägar långt överstiger resurserna. Det är dock en verklighet vi kan förändra.
Det finns goda skäl för infrastrukturinvesteringar för att möta den jobbtillväxt som nu sker i norra Sverige – men då måste staten tillföra resurser. Vi vill se en politik som, istället för att fokusera på bandklippning och spadtag under valår, skapar långsiktighet med fokus på svensk konkurrenskraft och tillväxt i regioner där jobben nu växer fram.
Riksrevisionen konstaterade nyligen stora brister i den statliga, långsiktiga infrastrukturplaneringen. Den befintliga infrastrukturplanen är kraftigt underfinansierad och resurserna är intecknade långt efter planperiodens slut 2033. Varken Trafikverket eller regeringen har utrymme att prioritera om när nya behov, till exempel med anledning av näringslivets investeringar, dyker upp.
Vi i norra Sverige vet hur det brukar gå till. Infrastrukturplanerna, som avgör större investeringar Trafikverket ska göra kommande år, antas alltid under valår. Inför det ser man satsningar strösslas på mindre sträckor för att alla ska få något. Vi förstår att det är en tacksam modell för ministrarnas pressekreterare som vill få ut många nyheter, men det är inte det bästa för Sverige som land.
Nationella politikers behov av att visa upp sig sker på bekostnad av de verkligt viktiga satsningar som behövs för att möjliggöra grön omställning, säkra kompetensförsörjning och skapa tillväxt utifrån de många nya jobb som växer fram, inte minst i norra Sverige. Logiken i tidsplanerna för infrastrukturinvesteringar gör det mer intressant för politiker att ge lite till alla, istället för att prioritera strategiskt viktiga satsningar som kostar mer. Trots att dessa skulle kunna generera fler jobb, snabbare klimatomställning och mer tillväxt.
Vi är trötta på detta kortsiktiga sätt att hantera stora, viktiga infrastrukturinvesteringar - och på den partipolitiska prestigen. Infrastrukturfrågorna är för viktiga för att användas som politiska slagträn - det handlar om investeringar som formar Sveriges förutsättningar för decennier och århundraden framåt. Vi vill därför att man ska hantera infrastrukturinvesteringar på samma sätt som försvarsfrågor - skapa en gemensam, partiöverskridande beredning som kan skapa bred samsyn och förutsägbarhet, så att stora infrastrukturplaner inte tas som gisslan av politiska partier för kortsiktiga vinster.
Vi vill också att man ändrar tidsplanerna för infrastrukturplanen så att den inte kan användas som valfläsk, utan fokuseras till var vi kan få bäst effekt av investeringarna. Näringsministern sa nyligen att hon vill se en nybyggaranda, där staten tar större ansvar för stora investeringar som vägar och järnvägar. Nu har ministern en chans att visa att hon menar allvar. Vi behöver planera infrastruktur på ett annat sätt, och lånefinansiering måste möjliggöras om man ska hålla den takt som krävs i infrastrukturinvesteringar för tillväxt i hela landet. Frågan blir annars hur många jobb och etableringar som får gå förlorade, framför allt i norr, på grund av statens saktfärdighet och bristande investeringsvilja.
Dessa förslag skulle både säkerställa att skattepengarna går dit de kan göra mest nytta, och möjliggöra att tillväxten som nu skapas blir bestående. Sverige har inte råd att vänta.
Anders Öberg (S), regionstyrelsens ordförande, Norrbotten
Niklas Säwén (S), kommunstyrelsens ordförande, SundsvallCarina Sammeli (S), kommunstyrelsens ordförande, Luleå
Glenn Nordlund (S), regionstyrelsens ordförande, Västernorrland
Hans Lindberg (S), kommunstyrelsens ordförande, Umeå
Lorents Burman (S), kommunstyrelsens ordförande, Skellefteå
Peter Olofsson (S), regionstyrelsens ordförande, Västerbotten
Niklas Daoson (S), kommunstyrelsens ordförande, Östersund
Bengt Bergqvist (S), regionstyrelsens ordförande, Jämtland-Härjedalen
Läs debattartikeln hos Expressen här.
Länk till annan webbplats.